Allt är precis som det ska.
Jag sitter i sängen och arbetar idag med en liten sjukling bredvid och jag känner så stor tacksamhet över att maken och jag ordnat ett liv där vi har utrymme. Ett liv som inte ger stresspåslag när ett barn blir sjukt. Livet händer ju och finns det inte utrymme för luft emellan så riskerar korthuset att falla om det blir för mycket på en gång.
Ibland önskar jag att det var mer fullt upp i mitt företag t ex men så inser jag att just nu är allt precis som det ska. När jag tog tjänstledigt från min anställning som projektledare och senare även sade upp mig var anledningen att jag ville vara mer med Charlie. Då var han fyra år. Nu är han sju år och går i skolan med skolplikt men varje tisdag och fredag hämtar vi honom kl: 13. Jag på fredagar och Mattias på tisdagar. Och idag landar jag i insikten att allt är precis som det ska! Hade jag haft ett fullspäckat schema nu hade jag blivit stressad! Jag har lagom med klienter och jag har lagom med annat arbete och det känns jättebra! Tack universum för att jag fick landa i denna insikt denna måndag.
Nu är det väldigt sällan Charlie är sjuk men att kunna ha utrymme för oplanerad sjukdom utan att känna stress är guld värt för mig. På måndagar t ex har jag aldrig några klienter. Då skriver jag veckobrev till mina prenumeranter, spelar in och redigerar veckans avsnitt av podden Torsdagar med Jessica. Så idag kan jag hänga med Charlie hela dagen. Förutom de 20 min när jag spelar i podden. Men då kan han titta på någon film eller så. På tisdagar hämtar Mattias kl: 13 och han brukar distansarbeta dessa dagar så då tar han huvudansvaret för Charlie jag kan ägna mig åt mina klienter.
Jag har haft stort kontrollbehov i mitt liv. Det är ofta resultatet när man växer upp med sjuka familjemedlemmar omkring sig. Eftersom man inte kan kontrollera sjukdomen vill man kontrollera allt som går att kontrollera. Det skapar spänningar och stress i kroppen. Jag håller på att släppa detta kontrollbehov och tränar på att landa i att det finns något större som tar hand om även mig. Jag ser det för så många andra, dvs att de har stöttning, men jag har inte riktigt sett det för mig själv. Jag har alltid varit van vid att kavla upp ärmarna och göra arbetet själv. Inga stekta sparvar flyger i munnen på mig o s v brukar jag tänka. Självklart handlar det inte om att ligga på soffan hela dagarna och vänta på att allt löser sig. Men det handlar om att lita på att när vi följer vårt hjärta och vår inre längtan så dansar vi med universum, inte mot. Och då får vi den stöttning vi behöver. För mig är det enormt viktigt att ha balans i familjelivet, då kan jag inte vara fullbokad varje timme i mitt arbete. Så återigen får jag bevis på att när vi följer vårt hjärta och vår inre röst får vi stöttning och guidning. Allt är precis som det ska och mitt liv ser ut precis som det ska för mitt högsta bästa just nu.